Tillbaka i Roslagen på eftermiddagen efter några dagar i storstan.
Det blev ingen behandling för Anneli i måndags eftersom hennes "vitablodkropparvärde" var för lågt.
På tisdag kväll skulle samma Anneli träffa några kompisar och jag likadant men på förmiddagen så vi övernattade i Tranan. Tisdagen i övrigt ägnades åt nedpackning av glas, porslin, bestick och skafferivaror. Bara att kämpa på. Vi hade ju förberett med mkt tidningspapper så det gick galant.
På onsdagen skulle Anneli äta middag ned en, oxå utflyttad, Ängbytant men det blev inget av det eftersom Anneli inte mådde bra. Sängläge mest hela dagen. Jag packade dock vidare och på torsdag fm var det dax för läkarbesök. Innan vi åkte dit så fyllde vi XPF till taket med lådor och kassar. Tung och bensinslukande resa till Casa Gioia men det känns otroligt skönt att vara tillbaka i roslagsparadiset.
Flyttlådorna är inflyttade till förrådet men skafferikassarna står fortfarande kvar i bilen. Ikväll blir det att packa ned glas och porslin från Tranan i pappkassar som imorgon ska skänkas till välgörenhet.
Ett helt kök nedpackat i 5 lådor |
Mitt kompismöte på tisdagen var inte muntert alls. Det visade sig att coverbandets trummslagarpojke förmodligen hade fått tillbaka sin pancreascancer. Han såg jävligt tärd och trött ut. Glimten i ögat fanns kvar men det kändes ändå sorgligt. Den JÄVLA sjukdomen, att vi inte klarar av att bota bort den. Vi åkte till månen 1969 (54 år sen) men fortfarande är sjukdomen en jävlighet som vi inte kan fixa. Men vi ger inte upp, eller hur?
Kommentarer
Skicka en kommentar