Långfredag innebär, för mig, att man väcker gamla minnen till liv. Jag minns, naturligtvis, inte Jesus men jag kommer denna dag alltid att tänka på Johann Sebastian. Ni vet han, Bach, med Matteuspassionen. Det var alltid en speciell känsla att vara med i kören när detta mästerverk uppfördes i Engelbrektskyrkan. Inser nu att jag är lite tjatig eftersom jag inledde min blogpost förra årets långfredag med just detta (15 april). Kolla själva HÄR--> där det även finns länkar till musiken. Man kan även notera att det var barmark ute då. Det är det absolut inte idag.
![]() |
Bilden användes i måndags sen men så här ser det faktiskt ut idag oxå. Skillnaden är att det är molningt idag |
Ett lite mörkare minne är att Anneli och jag idag tänker på mamma/svärmor Bibbi som somnade in just på långfredagen för 25 år sen. Tänk att det är 25 år sen. Svårt att förstå.
En ljusglimt denna dag är däremot att min vackra livskamrat vaknade vi halv 9-snåret och berättade att hon sovit såååå bra. Och nu precis tar hon tydligen igen alla telefonsamtal som hon inte orkat ringa de senaste dagarna. Känns väldigt positivt ska ni veta...(Bättre och bättre dag för dag...♪♪♪♪)
Anneli och jag får nog avnjuta påskstarten på tu man hand men imorgon kommer antagligen Annie.
Jag önskar alla (!!) mina följare en riktigt GLAD PÅSK.🐔🐔
Kommentarer
Skicka en kommentar