Helmulet ute och inte lika ljummet som igår. +2°. Betyder att vi båda, efter en sen frukost valde soffan, korsord och småprat. Bland annat runt dagens förväntade besked från Sankt Görans sjukhus..
Anneli fick en mobilkallelse till onkologmöte via Kivra. Smidigt värre. Det är den 15:e februari som gäller. Kontaktsköterskan ringde sen vid halvtresnåret på anmodan av Anneli som ville höra resultatet av dagens MDK i förväg. Svaret var det som vi båda nog förväntade oss: "Läkarna diskuterar cytologisk behandling". Vi får väl chans att förstå mer vad detta innebär nästa onsdag.
Anneli, familjens egna Pippi Långstrump, tog beskedet med fattning. Hon slutar aldrig att överraska den kvinnan.🧡🤎♡💜
Vi diskuterade kort om det var så att vi befann oss i helvetet redan och kom fram till att vi är lite på väg ditåt men att vi ska klamra oss fast på den här nivån och sen klättra oss tillbaka uppåt. Att vi alla lever i ett elände kan kanske tydliggöras med dagen Berglins från SvD:
 |
| Klicka på bilden om texten är svårläst |
Sen blev det "fri lek" vilket för mig innebar att hämta ny ved, klyva lite ny tändved. Innan dess hade jag tvättat av den nya bensindunken (som var lite oljig efter det att jag hällt över bensinen från den gamla, trasiga, tanken) och ställt in den i boden. Jag noterade alla eklöv på gräsmattan och tänkte en kort stund att kratta lite. Sen kom jag på att testa om man istället kunde smula sönder löven med hjälp av gräsklipparen inställd på lägsta klipphöjden. Med risk att jag skulle uppfattas som en berusad Torsten i TV-serien TRE HJÄRTAN så fick jag efter några tappra försök igång gräsklipparmotorn och när jag ställde tillbaka den i förrådet tyckte jag iaf se viss förändring till det bättre. Kan kanske vara en framgångsmetod.
 |
| Startade efter några försök |
Kommentarer
Skicka en kommentar